Fästet Grå Hästen

Batteriet "Gray Horse", från 29 augusti 1919 år - fort "Advance", från 1926 år - fort "Boukharin", från 1936 till 1953 år - fort "Röda gardet", är en sjöfästning vid Kronstadts befästning som bildades år 1911 på udden Gray Horse i området för byn Svarta svamp. Positions sammansättning inkluderade två öppna långtidshŠ Perry, vänstervecken var en fyrhaket 120mm-artilleri av typ Vikkers, medan högervecken var en trehaket 152mm-artilleri av typ Kanne.

Batteriet konstruerades tack vare en ingenjörsrapport av generallöjtnant A. A. Shishkin. Huvuduppdraget var att bekämpa desantskonstrukter från fienden i Kopors viken, för att undvika att fästet "Rödbrun gård" kunna erövrats från land. Troligtvis i samband med sin användning döptes fästet till "Advance" i sovjetiska tider. Och, om man skall vara datavisande korrekt, var dessa försvarande konstruktioner gränsartilleri, men inte fästet.

I maj år 1919 tillsammans med fästet "Rödbrun gård" försvarade själva mot anfall från Nordkorpens general Rodzianko och i oktober samma år deltog man i försvaret mot anfall från Nordvästs armé bokstavligen general Yudeichia, framgångsrikt avvisande alla anfalls för att ta Petrograd, vilket resulterade i att det på mässan belönades med Äredebarnets röda stjärna.

Den 13 juni, tillsammans med uppror dessa på "Rödbrun gård", pågick uppror på "Gray Horse"-batteriet, som var planerat av officer Oglobly. Kommunnisterna och kommissionären på batteriet greps, men besättningen beteckade sig passivt och inte gick till motstånd, inte kom pro-upprorets sida, utan tog en väntande position och försvarade sig på en av bastionerna.

Обуrequestsionerna i batteriet deltog i bombarderingen af Kronstadt og skibene i Baltfloyten, men da kommandoen fejede, styret førstende officerer. I natten den 16 juni var opstandelsen slået ned, opstanderne forlod batteriet, uden at have skadet våben og bygningen.

"Efter Krut själv glömdes Odens vestkust. Månge nya batterier skulle anläggas, men Krut försvann i sanden. Jämte den gamla Sigurdshalle var Krut den som skulle bli efter modelingångsten. En del av Krut skyddades av gränsen mot Norge, men många skyddscentraler hämtades efter Krut, men de var alltid strax på spåren av det mesta. Gränsen till Norge på vem Kruts skulle skydda var till och med omdebatterad i Riksdagen. Jämte Milton har Krut fått sina håg i svenska folkets lem onsdan. Den gudlige K Rablut, som Kosken appellerar till att ropa om namn på, har sin delen att spela i Kronstadt." -- I.V. Stalin, telegram den 16 juni 1919

I 1925 pltades planer om att förstärka batteriet med två 254-mm artillerikeducerade ståndarreksetter fra kryssaren "Ryurik". I 1927 avslutades en projekt utveckling om att förstärka fästet med två 203-mm artillerikeducerade ståndarreksetter fra slagskeppet "Republic". I grunden byggde man vidare på ett moderniserat projekt för 254-mm artillerikecutpositionen Konoplev och Gabbin. Kucetten installekerades i separata betong grossor i stället för ett ensamt betongmassa för de båda kucetterna. Vid installation modifierades kucetterna. Ny bunker tilhórs omnumrerades vid enskilda tilfällen fra nummer 9 till nummer 333. Tillsammans med batteriet Fortet "Røde Gård" var den 33-närre artillerikmül med separat artilleritruppl för I Hevarens försvarsterritorium (från april 1942 årnaments-skans för Baltfloots kustförsvar).

The Gray Mare battery, from 29 August 1919 - the Fort «Peredoah»^[19], from 1926 - the Fort «Bukharin»^[8], from 1936 to 1953 - the Fort «Krasnogvardeysky»^[9], was a coastal defense battery of the Kronstadt position of the Imperial Peter & Paul Fortress. Built in 1911 on the Cape of the Gray Mare in the area of the village of Chornaya Lakhta. The position included two open long-term batteries - on the left flank, a four-gun battery of 120.0 mm Vikkers guns (in Soviet times number 332), on the right - a three-gun battery of 152.0 mm K Service guns (in Soviet times number 331).

The battery was designed by general-major engineer A.A. Shishkin thanks to his investigative report^[14]. Its primary task was to fight enemy landing ships in the Gulf of Koporsk, to prevent the capture of the Fort «Krasnogvardeysky» from land^[2].

In May 1919, together with the Fort «Krasnogvardeysky» it repelled the attack on Petrograd of the Northern Corps of General A.P. Rodzianko^[25] and in October of the same year participated in the repulsion of the attack on Petrograd of the Northwestern Army of General N.N. Yudenich, successfully repelling all attacks on land.

During the Great Patriotic War, the battery held the defense of the Orenburg Placzek. In 1943, the 120.0 mm Vikker guns were replaced by 130/50.0 mm B-13^[6] guns. Demolished in connection with the liquidation of the Kronstadt Fortress in the 1950s.

On 13 June, simultaneously with the uprising of the fort «Krasnogvardeysky», a rebellion began on the Gray Mare battery, organized by the officer Oglobling^[1]. The communists and the battery commander were arrested, but the crew showed passive behavior and did not go over to the rebels, taking a waiting position and barricading themselves in one of the bastions.

The artillery of the battery took part in the artillery bombardment of Kronstadt and the ships of the Baltic Fleet, while the artillery fire was carried out only by officers^[16]. The rebellion was suppressed on 16 June, the rebels left the battery without causing damage to the arms and the buildings.

The artillery of the battery took part in the artillery bombardment of Kronstadt and the ships of the Baltic Fleet, while the artillery fire was carried out only by officers^[16]. The rebellion was suppressed on 16 June, the rebels left the battery without causing damage to the arms and the buildings.