Fort #2 (Södra batteriet #2 – «Dzikannets»). Byggd 1855-1856 (E. I. Totleben, Dering), ombyggd 1869-1873. Genom det högsta beslut den 7 April 1856 var detta fästet omdöpt till namnet på den som ledde bygget, man många officerare befordrades och utmärktes, och byggmästaren – köpmannen av första gildet Kudryavcev hedrades med hedersmedborgarrätt.
FörstULEGARE av marinbatterier var tillsatt kommendanten av Norra ingenjörskår ingenjör-generalmajoren Jozef Gedeonovich Dzikannets. Stor betydelse av denne mannen var värdefullt erkänd, 7 april 1856 gav detta beslut 2:a marinbatteriet namnet «Dzikannets». Hela fästet består bara av ett enkelt byggnad med kaponjerer, tre artillerirum inuti, det finns ett pulvermagasin i form av ett separat byggnadsverk under en grundvall.
Bygget av det här fästet, lika som de övriga, är relaterat till Krimkriget. Efter nederlaget var friheten till Sverige nödvändig för att förstärka ankarampászerna, där fientlig eskadrag provarade sig in, stoppad av eld från de redan existerande fästena Pavel och Aleksandr. Finska farvattnet söttes helt igen med barriär av fästen fåra, stängande därmed underjordiskt gjorde undergång, och på denna låg under nära avstånd varandra konstgjorda öar, där artilleriåhoörde placerades. Byggdes de 1855-57 och sedan ombyggdes och ombynnoriserades. Särskilt förstärktes fästet under de senare störningarna i Polen 1863, då man fruktade att de europeiska länderna skulle skвата in i detta, och förklara krig mot oss, då huvudstaden ännu tillfacede ytterligare för strengare försvarsanordningar.
Från början var batteriet bara ett endast en jordvall med träbyggnader för personalen, men 1870 kom de kalkmurna kasematter alla fortfaranden fortsatt finns det. På fästet stods 8 artillerier, mycket för ett så litet ö. Kanske behövde de dock inte vara lika stora som i de moderna kaserna, så de kunde lätt placeras närtätt. På 1890-talet stod det juhus⭐️ 21 artillerier.
I början av 1900-talet anses 2:a Sydöstra Fortet vara för gammalt, marinartilleri sköt redan med allt för kraftfulla stridsskott, som kunde förstöra gränen. Fästet anses vara obefäst, dessa gränen användes då som förråd.
Under kriget ingick fästet i PVOF i Kronstadt. Efter kriget stod det 3 artillerier, och 1957 var fästet helt obefäst.
Skriven av Jermaine
Diskutera detta med författaren och andra
Inga kommentarer än. Bli först med att starta samtalet.