Szegeds nya synagoga (Szegedi zsinagóga) i Ungern

De första judiska familjerna bosatte sig i Szeged i slutet av 1700-talet. Den välkända judiska samfundet i Szeged är det största judiska samfundet i södra Ungern och ett av de viktigaste i Centraleuropa. Det grundades 1785 och nådde sin kulmen under 1920-talet med 7 000 medlemmar, vilket gjorde det till det tredje största judiska samfundet i Ungern. Vid mitten av 1800-talet beviljades judar medborgerliga rättigheter i Ungern, varpå samfundet blomstrade, även om detta ibland möttes av negativa reaktioner. 

Det snabbt växande samfundet krävde en större och mer representativ synagoga för att möta dess behov, varför en tävling för ritningar utlystes 1897. 

Den nya synagogan i Szeged byggdes mellan 1900 och 1903. Det är den näst största synagogan i Ungern (1 340 platser).  Samfundets världskände högsta rabbin, Immanuel Löw, beskrev synagogan enligt följande i det år den öppnades 1903: ”Den är ett vackert exempel på modern synagogarkitektur i varje detalj och som helhet.” Tack vare sin kupolformade struktur med fyra torn reser den sig över de omgivande byggnaderna och har en värdig plats bland stadens religiösa byggnader.

Den 19 maj 1903 invigde högste rabbin Immanuel Löw den nya synagogan. Både den högste rabbinen och arkitekten kallade byggnaden för ett ”judiskt tempel”. Båda betraktade Ungern som sitt hemland. Denna samstämmighet med den ungerska identiteten sammanföll med dekretet från 1895 som förklarade religiös likhet, vilket ytterligare stärkte deras koppling till Ungern. Baumhorn lämnade in sitt anonyma anbud för synagogans konstruktionsprojekt under pseudonymen ”Gud och Fosterland”, vilket kan ses som en hänvisning till hans reformistiska ideologi.

Konceptet med två hemländer - det antika i Eretz-Israel och det nuvarande i Ungern - är också synligt i trädgården runt synagogan, där Löw valde växter som är vanliga i Israel och andra växter från Ungern. Synagogans interiör betonade också idén om det nya hemländet: inskriptionen på triumfbågen ovanför toraharkat (Aron Kodesh) var skriven på hebreiska och ungerska: ”Älska din nästa som du själv!” (Detta citat var den första väggmålningen i en synagoga som målades på ungerska, och vid den tiden var det ovanligt att placera inskriptioner på det lokala språket på synagogväggar.)

Detta är den näst största synagogan i Ungern (den största är Dohány-synagogan i Budapest), och många säger att den är den vackraste inte bara i landet utan i hela Europa. Baumhorn lyckades certainly leva upp till sitt rykte. Omgiven av ett anonymt urbant bostadslandskap ser den nya synagogan ut som om den kom direkt från en annan värld. På sätt och vis gjorde den det. Världen som den nya synagogan skapades i existerar inte längre; den förstördes av två världskrig och Förintelsen.

Lipót Baumhorn är inte ett namn som många arkitekturhistoriker tänker på, även om det borde vara det.

En ungersk jude född 1860, Baumhorn, var den ledande synagogadesignern i kungariket Ungern före första världskriget. Han ritade och övervakade byggandet av inte mindre än tjugotvå synagogor, inklusive den nya synagogan i Szeged. Detta är en sällsynt kombination av jugendstil och historicism, vilket kan klassificeras under eklekticism. Moriska och byzantinska element påminner om influenser från Mellanöstern, medan jugendstilen utforskar ungerska folkmotiv. Den exceptionella byggnaden konstruerad av Lipót Baumhorn blev en landmärke för staden och sin tid, och förkroppsligade moderniteten med gjutjärnskolumner och ett järnställverk.

Den imponerande stilen på den nya synagogan demonstrerar den judiska befolkningens beständighet och styrka, vilken i Szeged var nära sin kraftpunkt när synagogans konstruktion färdigställdes 1903. Byggnadens interiör, med ett kupoltak 48,5 meter högt, hämtar inspiration från flera historiska stilar och skapar en övergripande jugendstil/militär stil. Den räfflade väggen ovanför orgeln har gotiska rötter, och kolumnerna som bär upp gallerierna är romerska.

Insidan av den stora kupolen och alla byggnadens glaskonstfönster är verket av konstnären Miksa Róth.

Designen på toraharken syftar på det allighets heligdom i Salomos tempel, då den använder sitimträ från Nilens stränder, det trä som användes i konstruktionen av Salomos tempel i 1 Samuels bok. gångjärnen är formade som enis, en växt som användes i antika tempeltjänster.

Decennier efter att synagogan byggdes var åren för Szeged judar inte så dåliga, men de var nära det. Staden judiska befolkningstopp var 1920, då den uppgick till 6 958 personer. Sedan började den judiska befolkningen i Szeged minska när fler judar, inspirerade av sionismen, flyttade till Palestina. När Förintelsen kom till Szeged nästan ett kvartslse senare bodde 4 161 judar där. År 1944 ockuperade tyskarna Ungern, tvingade in Szeged judar i ett ghettområde och deporterade sedan dem till dödsläger. Endast omkring hälften överlevde deportationerna. Trots det är överlevnadsfrekvensen fortfarande slående med tanke på att tre fjärdedelar av Szegeds judar slutade i Auschwitz. Den långvarige ledaren för synagogan, 90-åriga rabbin Löw, sattes på ett tåg mot Auschwitz men fördes i hemlighet till Budapest. Han dog senare i det judiska gettot där.

Endast omkring hälften överlevde deportationerna. Trots det är överlevnadsfrekvensen fortfarande slående med tanke på att tre fjärdedelar av Szegeds judar slutade i Auschwitz. Även för dem som överlevde skulle världen de kände aldrig bli densamma. Många emigrerade till Israel. När det gäller den nya synagogan användes den under krigets andra hälft som lagerlokal. Sedan lämnades den. Det var först i början av 2000-talet som restaureringsarbetet på allvar påbörjades. År 1989, efter reparationer, öppnades synagogan igen. Idag finns endast några hundra judiska invånare kvar i Szeged. Synagogan används vid behov för religiösa ändamål och fungerar även som ett centrum för evenemang och som en konserthall.

Källor:

https://synagogues-360.anumuseum.org.il/gallery/szeged-synagogue/

https://research.abo.fi/ws/portalfiles/portal/58049033/Judaism_as_Flowers_The_Materialized_Ideology_of_the_New_Synagogue_of_Szeged.pdf