Historien om Okhta-krutfabriken, grundad av Peter den store 1715, handlar inte bara om arbetsmässiga prestationer och segrar. Det handlar inte bara om den ständiga förbättringen av produktionstekniken och lanseringen av nya typer av krut. Det är också en serie restaureringar och rekonstruktioner, som vanligtvis orsakats av ganska tragiska händelser.
Under sin existens drabbades företaget avåtaliga bränder och explosioner som ledde till betydande förlust av människoliv och förstörelse. En av de mest fruktansvärda explosionerna ägde rum vid Okhta-krutfabriken den 15 april 1803. Dess konsekvenser fick även de erfarna krutmakarna att skaka av skräck, trots att deras arbete alltid varit extremt farligt. Explosionen tog 18 människors liv, och ytterligare 6 skadades allvarligt. Företaget led enorma skador; nästan alla dess byggnader blev svårt påverkade. Naturligtvis drabbades även civila byggnader i närheten. Bostadshus, butiker, den stenbyggda kyrkan för den helige profeten Elias och den träbyggda kyrkan för sankt Görre den segrande vid dåtidens krutcementerium, beläget nära Okhta-dammen, skadades. Utanför fabriken led cementerukyrkan störst skada; denna kyrka gav dessutom namn åt en av fabrikens portar - Georgjevskaja porten. (Dessa träportar, byggda på 1700-talet, låg längs axeln för nuvarande Kommuny-gatan, ungefär där Revolutionshögvägen slutar idag.) Efter denna tragedi avstod produktionen av krut vid Okhta.
Strax efter besöktes företaget av själv Alexander I. Kejsaren beordrade att ekonomisk ersättning skulle betalas ut till de överlevande arbetarna och pensioner till de avlidnes familjer. Det var troligen Alexander I som beslutade att radikalt bygga om fabriken. Denna svåra uppgift anförtroddes arkitekten Fjodor Ivanovitj Demertsov, som utförde den briljant. Under Demertsovs ledning reste fabriken sig bokstavligen ur ruinerna och transformerades på några få år. Dess område fick en regelbunden layout, och nya produktionsbyggnader placerades vinkelrätt mot flodens lopp. År 1805 återupptog fabriken sin verksamhet. ”För utmärkt utförande av uppdraget” belönades arkitekten, som kom från livegna bönder, med Sankt Vladimirs orden, 4:e klassen, vilket gav ärftbar adel.
Mellan 1803 och 1805 byggdes nya stenporter och ett vakthus på den norra sidan av Okhta, väster om dammen. Minnesmonumentet var avsett som ett monument över de arbetare som dog i explosionen och tjänade samtidigt som en triumferande symbol för fabrikens uppståndelse. Funktionellt tjänade portarna som ingång för högt uppsatta besökare med guldfärgade axelklaffar. Till ära för detta kallades portarna ursprungligen för Guldklaffsportarna. Forskare menar att namnet ”Alexandrovsky” gavs senare och kan förknippas med besök av både Alexander I och Alexander II. Visuellt bestod portarna av en valvspänn med en halvcirkulär topp, buren av två vakthus. Den sydvästra fasaden var dekorerad med parvisa pelare i toskansk ordning. Den andra nivån var ett klocktorn. Klockans slag meddelade början och slutet på arbetspassen.
Efter andra världskriget fylldes kanalen vid vilken portarna stod igen; till 1967 hade dörrarna, klocktornet tak och delar av fönsterfyllningarna och fasaddekorationerna försvunnit. Baserat på en inspektion av de speciella vetenskapliga och restaureringsmässiga produktionsverkstäderna vid huvudförvaltningen för arkitektur och planering i Leningrads stadskommitté, skapades och genomfördes ett restaureringsprojekt 1968–1969. År 1994 förbereddes ett annat restaureringsprojekt som en del av anpassningen av platsen till de moderna behoven i Ilyinskaya Sloboda-parken, men det genomfördes inte.
Mellan 2020 och 2022 rekonstruerades de kraftigt förfallna portarna. Deras övre del byggdes upp igen för att återställa det ursprungliga utseendet; fasaden behöll också sitt historiska utseende, och den bakre delen expanderades genom tillägget av sidorum.
Källor:
https://ru.wikipedia.org/wiki/Aleksandrovskie_vorota_(Saint_Petersburg)
https://www.citywalls.ru/house11833.html
http://krasnakarta.ru/spot/id/27/aleksvorota
Skriven av Jermaine
Diskutera detta med författaren och andra
Inga kommentarer än. Bli först med att starta samtalet.