Militärhistoriskt museum för artilleri, ingenjörstrupper och signalkorpser

Historien om bildandet av det moderna museet börjar med Zeughaus (från tyska Zeughaus - vapenmagasin), grundat i Sankt Petersburg 1703 av Peter I, som 1702 utfärdade ett dekret om att samla in militära reliker "för minne och evig ära", och som 1703 beordrade bevarandet för historien av en mörtel gjuten 1605 av kanonmästaren Andrey Chokhov och hans lärling Pronei Fyodorov, vilken förvarats i Moskvas arsenal.

1711 grundades gjuteriet i Sankt Petersburg. 1776 byggde fursten G. G. Orlov en tre våningar hög arsenalbyggnad vid Liteyny Prospect, där minneshallen (Memorial Hall) låg på andra våningen - en plats för förvaring av museala rariteter. 1817 publicerade P. P. Svinyin den första beskrivningen av minneshallen på ryska och franska, och till 1860 hade denna samling över 10 000 föremål som förvarades i 19 hallar i arsenalen. 1850–1851 flyttades gjuteriet tillsammans med arsenalen till nya byggnader på Vyborgsiden, vilka därefter kallades "Nya arsenalen". Sedan 1868 har museet legat i kronverket i Peter- och Paul-fästningen; denna byggnad uppfördes mellan 1851 och 1860 av arkitekten P. I. Tamansky enligt en plan föreslagen av kejsar Nikolaj I. Samlingen kallades till en början för "Hallen för minnesvärda föremål vid huvudartilleridirektoratet", sedan Artilleriets museum, och sedan 1903 - Artilleriets historiska museum.

1890 beskrev Brockhaus och Efrons encyklopädiska ordlista detta museum med följande ord:

ArtillerimVHuset i Sankt Petersburg utgör ett av de mest anmärkningsvärda historiska reservoaren för alla typer av vapen, militärrustningar och tillbehör. Dess samlingar är uppdelade i två avdelningar: ryska och utländska. Den första omfattar historien om rysk beväpning och artilleri från sent 1300-tal fram till samtida exemplar. Den andra, den utländska avdelningen, består huvudsakligen av krigsbyten från krig, främst från 1700-talet. Dessutom hyser museet olika historiska föremål som av misstag hamnat där, såsom bland annat uniformerna och vapnen till Peter I, Peter III, Katarina II, Alexander I, Nikolaj I; Ivan den förskräckliga sadel, Peter den stores tjänstgjorda stridsklubba; Fredrik den stores uniform och underkläder; en postum gjutning av Suvorovs ansikte; general Miloradovitchs uniform, vars han dödades i den den 14 december 1825; Stenka Razins pall och käpp, osv.

Ett betydande bidrag till bevarandet av "inventarier, kuriosa och minnesvärda föremål" gavs av chefen för artilleriavdelningen, greve P. I. Sjvalov; sedan 1756 fördes förvaringen av löjtenant I. I. Meller. 1872 utsågs N. E. Brandenburg till museichef, som publicerade "Historisk katalog över Sankt Petersburgs artillerimuseum" mellan 1877 och 1883.

Under det stora fosterländska kriget evakuerades en betydande del av museets samling till Novosibirsk (i sällskap med museichefen, översten F. Ya. Kuske), men ungefär en tredjedel förblev inne i belägringsringen. Under otroligt svåra förhållanden räddade grupperna "Novosibirsk" och "Leningrad" inte bara unika föremål utan organiserade även tillfälliga utställningar, höll föreläsningar på sjukhus och militära utbildningsinstitutioner, och genomförde sedan 1943 fältarbete för att samla in sällsynta och värdefulla föremål vid fronten och försvarsanläggningar (triumfvapen, vapen från krigsheltar, experimentella prover, etc.). Museets personal som förblev i Leningrad organiserade också en luftvärnstrupp - det var först efter flyganfallet den 8 oktober 1941 som den släckte 120 brandbomber på museets område.

Under åren 1963–1965 inkorporerades medlen från det centrala historiska museet för militärteknik och museet för militär kommunikation i det historiska museet för artilleri.

Utställningen för det militärhistoriska museet för artilleri, ingenjörstrupper och kommunikationstrupper är uppdelad på 13 hallar ordnade i kronologisk ordning. Idag omfattar museets samling över 850 000 föremål och täcker perioden från 1300-talet fram till idag. Efter rekonstruktionen i november 2002 visas mer än 250 exempel på kanoner, självkörande artillerienheter (SPG), robotsystem och flera stridsvagnar på museets innergård. Bland annat har museet gamla bronskanoner med rik ornamentik av ryska och europeiska gjuterier - svenska och franska troféer. Det finns flera kanoner tillverkade av den utmärkta mästaren Andrey Chokhov. Hallarna uppvisar många sovjetiska och tyska modeller av skjutvapen och artillerivapen från det stora fosterländska kriget.

Den 19 november 2013 avtäcktes en monument-byst av storhertig Mikhail Nikolajevitsch (skulptör A. A. Apollonov) på museets område. På gården till höger om museibygnaden, nära Kronverksky-kanalen, står ett monument över dekabristerna som avrättades på denna plats 1826. I november 2019 avtäcktes ett monument till Mikhail Kalashnikov framför museets entré.

Källor:

https://ru.wikipedia.org/wiki/Военно-исторический_музей_артиллерии,_инженерных_войск_и_войск_связи