Stölden i Strängnäs domkyrka

Karl IX dog år 1611, och hans änka, Kristina den äldre, beställde en uppsättning begravningsregalia för beg gravy. Sex månaders guldsmedsarbete lades ner i dem. Endast kungens krona har 441 delar, i 21-karats guld som senare bekräftades av Rättsexperterna, arbetad med emalj, pärlor och bergkristaller - de stenar som på sin tid gick under namnet "svenska diamanter." Antonius Grott och Peter Kempe tillverkade den. Dronningens krona var av guld med svart emalj och helt utan ädelstenar. 

De lades i kistorna i Strängnäs, som blivit en Vasakyrka vid Karl IX:s egen begäran. Han valde högkören, byggnadens heligaste del, och lät resa ett monument för sig själv framför högaltaret. Någonstans mellan 25 och 30 andra Vasa-ättlingar vilar i domkyrkan. Regalian blev kvar i kistorna i århundraden. Vid något tillfälle - de anteckningar jag har anger inte när eller av vem - togs de ut och placerades i ett låst skåp utrustat med larm.

Runt middagstid på tisdagen den 31 juli 2018, under en gudstjänst, krossade två män glaset. Larmet gick igång. De tog Karl IX:s krona och riksäpple från 1611 samt Kristina den äldres krona, lämnade kvar dronningens riksäpple och båda sceptrarna, och försvann. De cyklade iväg på separata cyklar och lämnade sedan Strängnäs med båt. Båten går senare på grund; åtalet i en av rättegångarna pekade på en Swish-betalning från en telefon till mannen som bogade upp den.

Fallet löstes tack vare blod. En av tjuvarna hade skuret sig på det krossade glaset. Spåren ledde polisen till en 22-åring, vars DNA hittades på flera ställen i domkyrkan och på en av cyklarna. Åklagare Reena Devgun skickade även in en analys av en rulle sopsäckar som hittats i hans bil - en liten detalj som skulle komma att spela roll senare.

Sedan, under natten den 5 februari 2019, upptäckte en vakt som gjorde sina ronder på en parkeringsplats på Mejselvägen i Åkersberga, norr om Stockholm, en soptunna som stod på taket på en bil. Någon hade målat "BOMB" på den med vita bokstäver. 

Han ringde polisen. Det snöade kraftigt när den första patrullen anlände runt klockan ett på morgonen. De tittade in och såg något som glittrade. Christer Nilsson från den nationella insatsstyrkan bekräftade fyndet. Regalia - försäkrade, eller åtminstone värderade, till 65 miljoner kronor - befann sig inuti, ihopkrossade och kraftigt skadade. Den som placerat dem där hade samlat ihop varje löst fragment och lagt dem i påsen tillsammans med dem. Åklagare offentliggjorde en bild på soptunnan och sa att placeringen uppenbart var utformad för att bli upptäckt.

Vem som placerade den där har aldrig officiellt förklarats. Fyndet landade mitt under en pågående rättegång och tvingade fram ett avbrott innan sista dagen. När rättegången återupptagits backade 22-åringen direkt från sin tidigare till bekänning: "Det är jag som har begått stölden." Han dömdes till fyra år och sex månader för grovt stöldbrott och försök till grovt stöldbrott; Devgun hade begärt sex år, vilket var det högsta straffet. En 26-åring nekade till allt och hävdade att hans DNA hamnat på kronorna för att han ordnat så att de skulle hittas. Domstolen trodde inte på honom. Han dömdes till tre år, vilket fastställdes i överprövningen.

Konservatorerna Annmarie Christensson och Hubert Hydman plockade isär föremålen bit för bit, rätade ut och polerade dem, och satte ihop dem igen. Regalia återfördes till domkyrkan i juni 2020. Den planerade högtidligheten ställdes in på grund av pandemin. Biskop Johan Dalmans sammanfattning av hela affären var att den som tagit dem hade gjort ett stort misstag om han trodde att han kunde sälja dem på eBay.

Domkyrkan i sig är äldre än något av det: en tre-skeppig tegelhallkyrka på Kyrkberget, påbörjad på 1260-talet, med ett 75 meter högt torn. Utgrävningar 50 meter norost någonstans 1982, 1984 och 1985 avlöste omkring tjugo kristna gravar från sen vikingtid - en begravningsplats här innan kyrkan existerade.