Den oförglömliga efterverkan av järnvägsolyckan i Getå

Den oförglömliga efterverkan av järnvägsolyckan i Getå

Den 1 oktober 1918 tog järnvägsolyckan i Getå 42 människoliv och lämnade 41 skadade. Här är den rörande berättelsen om den dödligaste tågolyckan i svensk historia - och dess kvarstående konsekvenser.

Spårvraket i Getå - en en gång liten stad som idag tillhör Norrköpings kommun - utspelade sig den 1 oktober 1918. Katastrofen, känd som järnvägsolyckan i Getå, är den värsta tåghostad i Sveriges historia, med 41 skadade och minst 42 döda. Vraket tog inte bara mänskliga liv utan lämnade även ett bestående avtryck på platsen, då en liten udde nu sträcker sig ut från Bråvikens kust, upplyft av markraset som orsakades av olyckan.

Järnvägssträckan mellan Åby och Nyköping hade öppnat endast fem år tidigare, den 1 oktober 1913. I förberedelse för bygget hade geologiska undersökningar genomförts på grund av en befintlig geologisk förkastning i området, som utgjorde en risk för att marken kunde rasa ihop. Våren 1918 var torr, vilket ledde till att medelvattennivån i Bråviken sjönk och marken torkade ut, vilket i sin tur fick marken att spricka. September var dock anmärkningsvärt regnig, med tillräckligt mycket nederbörd för att mätta marken.

Vallen var uppförd på lerlager, vars bärighet hade försvagats på grund av regnet. Den 1 oktober 1918 började ett lager av surgegrus glida mot ett lerlager i vallen, vilket ledde till att vallen kollapsade och därefter vägen nedanför. Detta orsakade att de underliggande lagren pressades upp, vilket resulterade i bildandet av udden.

Källor: Wikipedia, OpenStreetMap, Wikidata, Wikimedia Commons

Skriven av Nik Frost

Diskutera detta med författaren och andra

Inga kommentarer än. Bli först med att starta samtalet.