Rodalquilar är en liten by i kommunen Níjar, i provinsen Almería i Spanien. Dess historia är präglad av upptäckten av olika mineraler, inklusive guld, bly, silver, zink, alun och det lokalt namngivna mineralet rodalquilarit. Gruvor för lapis lazuli var i drift från 1445 till 1520, under vilken tid extraherades lapis lazuli. År 1509 fick Francisco de Vargas, en kunglig rådgivare, koncessionen att utvinna lapis lazuli i gruvorna i Rodalquilar.
Piratattacker var vanliga, och under en av dem kidnappades hela den gamla byn Los Alumbres. För att skydda byn byggdes renässansslottet Torre de los Alumbres. Torre de los Alumbres medverkar i spaghettiwesternen La muerte tenía un precio (1965) av Sergio Leone. Alungruvorna i Rodalquilar övergavs från 1520 av okända skäl. Under 1900-talet inleddes modern guldutvinning i Rodalquilar, kopplat till förtömringen av lokala bly-silverfyndigheter.
Guldrushen i Rodalquilar började på 1880-talet, med olika företag och individer från olika delar av världen som deltog i guldbrytningen. År 1933 hade Rodalquilar omkring 1000 invånare, vilket gjorde det till den näst största bosättningen i Níjar. Stängningen av guldgruvorna 1966 ledde till ett betydande fall i Rodalquilars befolkning till endast 79 invånare år 1986. Två huvudsakliga faser av guldutvinning kan urskiljas i Rodalquilar.
Den första fasen är förknippad med utvinning av bly, medan den andra fasen är kopplad till guldutvinning från 1931. Gruvbolaget för utvinning av guld i gruvan 'Las Niñas' var ett av de viktigaste under 1800-talet. Gruvbolaget för utvinning av guld i gruvan 'Las Niñas' ägde även gruvorna 'Demasía de las Niñas' och 'Potosí'. Blyglans extraherades och skickades med skepp till gjuterier i Murcia.
Problemet med guldutvinningen var att guldet var utspritt i berget och krävde en teknik som inte fanns tillgänglig i Rodalquilar. Avtal tecknades för tillhandahållande av dessa stenar, vars guld användes som ett fundament för blyutvinning; tackorna skickades sedan till olika delar av Europa, särskilt Antwerpen, för att separera de två metallerna. Malm upptäcktes i gruvan 'María Josefa' 1915.
Två lokala gruvbolag ägda av gruvarbetare försökte tillverka guld 1925 respektive 1929-1930. Ett gruvbolag kallat 'Minas de Rodalquilar S.A.' bildades i Madrid 1928, lett av Fernando María de Ybarra, markisen av Arriluce de Ybarra, även om bolaget kontrollerades av brittiskt kapital. Gruvbolaget 'Minas de Rodalquilar S.A.' lyckades utvinna guld från Rodalquilar genom cyanidering 1931. Komplexet känt som Planta Dorr byggdes, inklusive tankar med omrörare och motströms tvätt samt byggnaden P.A.F.
Utforskningen fortsatte framgångsrikt tills den stoppades av syndikalister under det spanska inbördeskriget 1936. Gruvan 'California' hölls under koncession för guldutvinning. Francos guldgruvor i Rodalquilar konfiskerades 1942 och lades under kontroll av Instituto Nacional de Industria (INI). 1942 grundade INI bolaget Adaro för utforskning av guldgruvorna i Rodalquilar. Gruvdriften utökades 1956 med konstruktionen av anläggningen Denver.
Franco och Juan Antonio Suances, industriminister och अध्यक्ष för INI, trodde att guldet i Rodalquilar - det spanska guldet - var ekonomins sparande. Guldet i Rodalquilar räddade dock inte den spanska ekonomin utan ledde istället till ett betydande slöseri med offentliga resurser. Förlusterna ackumulerades år efter år eftersom produktionen aldrig räckte till för att täcka produktionskostnaderna, inklusive avskrivningen av de enorma investeringarna. Adaro stängdes 1966 på grund av den låga lönsamheten i utvinningen.
Stängningen av hela gruvkomplexet berodde på den låga lönsamheten i utvinningen. Guldkoncentrationen i den utvunna stenen var för låg för att göra arbetet lönsamt.
Källor: Wikipedia, OpenStreetMap, Wikidata, Wikimedia Commons
Skriven av Nicolo Ciampini
Diskutera detta med författaren och andra
Inga kommentarer än. Bli först med att starta samtalet.