Elinghems ödekyrka har stått i 8 sekler och är ett kraftfullt lämna efter en vikingatida by på Gotland. Kyrkan uppfördes på 1200-talet och var en gång samhällets centralpunkt som sockenkyrka i Elinghems socken. Kyrkan var ett bevis på sin tids hantverksskicklighet och välstånd, byggd av kalksten och mätande 18 meter i längd och 9 meter i bredd. Men i takt med att åren gick minskade befolkningen gradvis, och omkring 1600 lämnades kyrkan öde, möjligen på grund av en brand.
Kyrkan restaurerades senare under 1923-1924. Under århundraden stod den som en ruin, och endast en del av den ursprungliga konstruktionen återstår idag. Cirka 12 meter av kyrkan kan fortfarande ses, inklusive ett rektangulärt långhus och ett nästan kvadratiskt kor, vilket gör den till en intressant sevärdhet för besökare att utforska. Kyrkan har ändå bevarat delar av sitt ursprungliga inventarium, såsom ett altarbord, ett dopfunt från 1200-talet och en vigvattensskål.
Utöver detta finns en smal, inbyggd trappa som leder upp till kyrkvinden i den västra gaveln. Två gravhällar återstår inom kyrkan, med ytterligare hällar utanför på kyrkogården, vilket ger en rörande inblick i livet hos kyrkans tidigare invånare. Kyrkan omges även av en mur som kan vara en fornborg, äldre än själva kyrkan. Den ringformiga muren, som är cirka 125 meter lång, 3 meter bred och en meter hög, består av gråsten och kalksten och är delvis övervuxen.
Utanför muren finns också ett gravfält som visar att platsen har förkristna traditioner. Gravfältet, som består av sju rösen och omkring 165 runda stensättningar, är ett bevis på platsens långa historia och traditioner. De största rösena mäter omkring 10 meter i diameter och är drygt en meter höga, vilket gör det till ett unikt och intressant tillskott till kyrkoruinen.
Källor: Wikipedia, OpenStreetMap, Wikidata, Wikimedia Commons
Skriven av Nik Frost
Diskutera detta med författaren och andra
Inga kommentarer än. Bli först med att starta samtalet.