Sankt Petersburg och Ingermanland: Svenskt inflytande och arv

För bläddring

Sankt Petersburg och dess förorter uppstod inte ur tomma intet. Från mitten av 1400-talet och under århundraden fanns omkring 1 000 bosättningar i det område som idag utgör Sankt Petersburg. Layouten i det moderna Sankt Petersburg och dess förorter vilar till stor del på ett stabilt system av bosättningar och vägar som existerat i århundraden. Många av vägarna före Sankt Petersburg blev stadsgator, och gamla bosättningar utgjorde den ursprungliga grunden för skapandet av urbana förorter, kvarter och gods. Sankt Petersburg skapades baserat på det föregående bosättningssystemet, som bestod stadigt under svensk och även försvensk tid. I den närmaste närheten till Nyen vid slutet av 1600-talet låg hundratals bosättningar. I Nevas delta ensamt fanns till exempel mer än 120 bosättningar i olika storlekar. Svenska kartografiska material gör det möjligt att rekonstruera ett grenat nätverk av vägar, ett tätt system av bosättningar och till och med de exakta konturerna av bebyggda marker. Majoriteten av bosättningarna låg längs Nevas stränder, dess kanaler och bifloder, längs statsvägar och lokala vägar, samt i grupper (eller "reder") på höglägen, vilket skapade ett förgrenat nätverk. Från Noteborg till Nyen bildade bosättningar en sammanhängande kedja längs båda sidor av Neva, särskilt frekventa från Izhoras flodmynning till utlöpmålet vid Vasilievskijs ö. Bosättnings- och markutvecklingszonerna markerade på svenska kartor stämmer väl överens med den mosaikliknande och lokala naturen i placeringen av "öar" av bördig mark bland kärr och taiga. Sankt Petersburg, en av världens få största städer, har ett exakt grundläggningsdatum. Samtidigt absorberade Sankt Petersburg det historiska genetiska minnet av mer än ett årtusende av kontinuerlig utveckling i de prinevska territorierna. Noga studier av arkivmaterial har klargjort att Sankt Petersburg inte var en stad skapad på en obebodd, övergiven plats. Och Sverige spelade en mycket betydelsefull roll både i förhistorien och direkt i Sankt Petersbourgs historia, både som en direkt konkurrent om rätten att äga dessa territorier och som ett folk. Enligt folkräkningen 2010 var endast 50 svenskar registrerade i Sankt Petersburg. Det är svårt att kalla dem en diaspora, och ännu svårare att hitta dem i en stad på fem miljoner. Det är dock nödvändigt att berätta om Sankt Petersbourgs svenskar, eftersom de är de infödingsinvånare i den nordliga huvudstaden, och deras begåvade företrädare bidrog väsentligt till stadens kultur. Under 1700-talet kallades svenskar i Ryssland för Svea-tyskar, eller Svear. Men gradvis anammade ryssarna den tyska varianten av folkets namn – svenskar. I mitten av 1800-talet var nästan 5 % av utlänningarna som bodde i vår stad svenskar (5,3 tusen av 117 tusen). Historien har bevarat namnen på svenska krigsfångar som utförde viktigt och komplext arbete under den initiala perioden av Sankt Petersbourgs konstruktion. Yagan Starkin behandlade hantverkarna vid Konstruktionskontoret. Lars Lin, tillsammans med 13 landsmän och 10 ryska timrare, byggde toppen på Peter- och Paul-katedralen 1717 (konstruktionsövervakarna noterade svenskarnas skicklighet och mod när de lyfte stora bjälkar på kupolen och på klocktornet i Peter- och Paul-kyrkan). "Lösenords" Karl Vridrik arbetade 1716 "med bokstäver och ritningar". Kammarjunkern Bergholtz, som bodde i staden från 1721 till 1725, skrev i sin dagbok: "Vi gick in på en lång och bred gränd belagd med sten och rättvisas kallas en skådad gata (Nevsky Prospekt - redaktörens notis), eftersom dess slut knappt syns. Den anlades för bara några år sedan och uteslutande av svenska kr如何fångars händer. Den är extraordinärt vacker i sin enorma längd och i den renlighet som de svenska krigsfångarna håller den i." Sedan dess har svenskar byggt hus, kyrkor och gjort ett betydande bidrag till stadens kultur och vetenskap. De var medlemmar i det ryska imperiets vetenskapsakademi. Tack vare den svensko-petersborgska astronomen Lexell upptäcktes till exempel planeten Uranus (han bevisade matematiskt att det inte var en kom解消 utan en planet). En annan av hans landsmän, Oskar Backlund, ledde under lång tid det kejserliga observatoriet i Pulkovo och observerade Enckes komet - för sina upptäckter inom astronomin fick denna komet namnet Encke-Backlund. En stor del av livet för den berömda svenska uppfinnaren, tillverkaren och dynamitcreeratern Albert Nobel utspelade sig också i vår stad. 1991 invigdes ett ovanligt monument till Nobel vid Petrograd-kajen - i form av ett fantastiskt järnträd, vars vridna grenar symboliserar en fredlig explosion (efter allt var dynamitets uppfinning ursprungligen avsedd för fredliga ändamål - för gruvdrift, sprängning och jordarbete). Son till en modemedvunnen svensk skräddare, Fjodor Lidval, blev en berömd rysk arkitekt. Han byggde omkring trettio hus i Sankt Petersburg i stil med nordisk modernism (Astoria Hotel, Tolstoij-huset vid Fontanka, Azov-Don Bank vid Bolshaja Morskaja Gata och andra). Och mycket mer förknippas oskiljaktligt med Sankt Petersburg, Ingermanland och Sverige.

Jermaine