I Fiora-dalensens dalgång högg medeltida eremiter ut helgedomar för meditation och andlighet i den lokala tuffstenen. Bland dessa utmärjer sig Eremo di Poggio Conte, även känt som Chiusa dell’Armine eller Romitorio San Colombanio, som den mest spektakulära. Beläggningar tyder på att den kan ha tillhört Tempelriddarordenen, även om detta påstående förblir obevisat. Arkitekturen är i gotisk-cisterciensisk stil, och huvudentrén kröns av en stor öppning som släpper in ljus i kyrkan.
Kyrkan består av två rum: det första rummets kupol är dekorerad med ett blomsterornament och fyra pelare med kubiska kapit stöd, medan absiden har en platt rektangulär avslutning med tre bänkar. Ikonografin inne i kyrkan tycks återspegla dualismen som var central i tempelriddarnas trosinne. Platsen ägs av Monastero di San Colombano och härstammar från 1100- och 1200-talen. Beläggningar tyder på att Eremo di Poggio Conte förblev i bruk i minst till 1300-talet. Helgedomen ligger i en avlägsen skogsdal och nås via en enkelriktad grusväg.
Källor: Wikipedia, OpenStreetMap, Wikidata, Wikimedia Commons
Skriven av Nicolo Ciampini
Diskutera detta med författaren och andra
Inga kommentarer än. Bli först med att starta samtalet.