Hånö Säteri: Ett gods format av list och expansion

1. Hånö är ett säteri i Bälinge socken i Nyköpings kommun i Södermanland. Dess tillväxt berodde mer på ägarnas subtila handelsaffärer och skarpa manövrar än på de finare avsikter de kan ha haft. Trots all list framstod Hånö dock genom århundradena som mer än bara en ö-egendom eller en landsgál. När solen går ner en sommarkväll, gör den det över en vidsträckt kombination av fält, ekonomibyggnader och bortglömda stigar - ett lapptäcke som anas konturerna av de vändpunkter och krafter som format Hånö. Det finns dock en motsägelse i tidshistoriken: det sägs att Henrik Fleming beställde en ny byggnad på 1640-talet, men byggnaden sägs ha färdigställts år 1685. Vänligen kontrollera denna detalj.

2. Hånö har fått sitt namn efter landskapet: en udde i sjön där svenskarna bosatte sig. Det omnämns som säteri redan 1611, skapat genom sammanslagningen av två grannagårdar - Koppardal och Svinesund. Båda gårdarna nämns redan på 1300-talet, då de tillhörde den lokala adeln på Nynäs slott. Koppardal, Svinesund, gården Sjö samt ytterligare två i Berg bildade Hånöhalvön, som vid den tiden underställdes länsherren Tärnö. Tre av gårdarna tillhörde Margareta Birgersdotter (Grip). När hon dog kring sekelskiftet 1500 och 1600 ärvde hennes make Sten Axelsson Banér dessa gårdar, men inte för länge. Hans marker konfiskerades av kungen, för att några år senare återföras till ätten Grip. De sålde sedan vidare gårdarna, och gårdarna på Hånöhalvön gick över till Karin Joensdotter på Sjösa säteri.

3. Karin Joensdotter var nära släkt med Sigrid Kurtzel, som ärvde dessa gårdar efter hennes död. Sigrid gifte sig med Nils Ryning, men han avled tidigt, och hon gifte sig om med Henrik Fleming 1633. Det var Henrik Fleming som tog praktiska steg för att uppgradera hennes gårdar. De gamla byggnaderna var kanske inte storslagna, men de passade den nya ägaren - en politiker som behövde utstråla makt mer än rikedom.

Henrik Fleming beställde en ny byggnad på 1640-talet. Den skyddades från vindar och högvatten av sitt läge på sjön och ön, och byggnadens stenblock bröts i närheten. Den nya byggnaden var ett tydligt uttalande om att förvandlingen av dessa gårdar till ett säteri inte bara var en ambition utan en verklighet. Som säteri medförde det privilegier - när den väl var färdigbyggd var den berättigad till en högre tulltaxa på sina grödor och kunde ställa upp med fler män till militärtjänst.

Sigrid Kurtzel, som fortsatte att bo på Hånö, avled 1658. Hennes son, Jakob Fleming, ärvde godset. Jakob var ingen främling för jord och makt - han hade ärvt Holbonäs säteri och kom att äga Ökna och Flemingshov, samt gårdarna Harlinge och Yxtaholm. Han utvidgade Hånö genom en serie affärer och kloka drag, tills det innefattade Sundet, Bodsnäset och Bodsängen - ett stort tillägg som nåddes genom en överenskommelse med Konrad Gyllenstierna på Nynäs. Han beställde även nya flygelbyggnader, även om de kanske inte var färdigställda vid 1685.

Källor: Wikipedia, OpenStreetMap, Wikidata, Wikimedia Commons