Stenkitteln som pekar mot förhistorien

Stenkitteln som pekar mot förhistorien

I Baskien är det tredje årtusendet f.Kr. inte bara historia. I Mulisko Gaina är det en fysisk påminnelse om våra förfäders forntida civilisation. Elva stenar omger en central monolit. 3 kilometer från Ereñotzura. Skulle detta kunna vara födelseplatsen för de megalitiska platserna i Adarramendi-Mandoegi?

I Baskiska landet är det tredje millenniet f.Kr. inte bara historia. I Mulisko Gaina är det en fysisk påminnelse om våra förfäders uråldriga civilisation. Elva stenar omger en central monolit. Här finns stenkretsen som ger oss en glimt av hur våra förfäder mätte sin tid, och kanske början på den första stenålderscivilisationen i området Adarramendi-Mandoegi. Det är också platsen för den första stenåldersexplosionen av civilisation i området Adarramendi-Mandoegi, där Mulisko Gaina är en del av de 92 megaliter som identifierats hittills. Stenkretsen i sig är speciell, inte en slump. Den markerar början på något som ännu inte har fastställts. Den är 5,6 meter bred och består nästan helt av stenar, där 31 stenar bildar en cirkel runt en 4,8 meter hög monolit i mitten. Platsen grävdes fram mellan 1983 och 1985 av J. Peñalver.

Idag består resterna av stenarna och monoliten fortfarande vid Mulisko Gaina, som ett vittnesbörd om dess forntida arv.

Källor: Wikipedia, OpenStreetMap, Wikidata, Wikimedia Commons

Skriven av Nik Frost

Diskutera detta med författaren och andra

Inga kommentarer än. Bli först med att starta samtalet.