Stenbockska palatset, även kallat Stenbocks palats, är ett historiskt palats på Riddarholmen i Stockholm. Det uppfördes omkring 1640 för Fredrik Gustavsson Stenbock och hans hustru Katarina De la Gardie. Palatset byggdes ursprungligen på Hörningsholmstomten, som en gång ägdes av Stureätten men som genom arv övergick till Stenbockska ätten, och har en rik historia som sträcker sig över flera århundraden. Under 1700-talet hade Serafimerordensgillet sina kontorslokaler i palatset, men de flyttade ut 1864.
År 1727 ärvdes palatset av kanslirådet Johan Gabriel Sack, som genomförde omfattande renoveringar under ledning av Carl Hårleman mellan 1730 och 1740. Renoveringarna innefattade installation av rokokoinredningar med dörröverstycken av Johan Pasch, som fortfarande kan beskådas idag. År 1752 förvärvades palatset av Erik Brahe, som var ägare till bland annat Skoklosters slott och Rydboholms slott. År 1865 flyttade Riksarkivet in i palatset och byggde ihop det med den nya riksarkivbyggnaden (numera Gamla riksarkivet).
Riksarkivet erhöll lokalerna fram till 1968. Efter 1968 hade Regeringsrätten sitt säte i palatset. År 2008 flyttade Regeringsrätten ut och sedan 2009 har delar av Svea hovrätt varit inhysta i palatset. Stenbockska palatset är det bäst bevarade av adelspalatsen på Riddarholmen, både i exteriör och interiör. År 1735 ägde den första frimurarkvällens ceremoni i landet rum i Stenbockska palatset, där greve Axel Wrede Sparre tog emot Carl Gustaf Tessin som den första medlemmen i greve Wrede Sparres loge.
Källor: Wikipedia, OpenStreetMap, Wikidata, Wikimedia Commons
Skriven av Nik Frost
Diskutera detta med författaren och andra
Inga kommentarer än. Bli först med att starta samtalet.