Hur märkligt det är att hitta historiens fragment övergivna, och ändå står vi här framför Allées Funéaires de Lumé, en samling av tre begravningsplatser gömda i en avlägsen fransk by. Byn, bortglömd i förhistoriens arkiv, bär på hemligheter som viskas till vinden. Och när du dyker ner i gåtorna dolda under denna jord, hör du ekon av våra förfädres förvirring inför de döda och det gåtfulla. Allées Funéaires de Lumé består av tre begravningsplatser, där Allée funéraire n° 1, lokalt känd som Lit de Gargantua eller Chambre des Fées, är den bäst bevarade.
Detta monument, som sträcker sig i väst-östlig riktning, var ursprungligen 16 meter långt och 0,90 meter brett, även om endast en sektion på 5,50 meter återstår, avgränsad av fyra ortostater på sin vänstra sida och två på sin högra. Fragmentet upptäcktes 1865 av Sautron, Rauzan, curé d’Houilles och abbé Brouillon, men förstördes delvis 1873. Brouillon samlade in kvarlevor, såsom två polerade stenyxor, som nu finns i museet i slottet i Nérac. Platsen klassades som ett historiskt monument 1889.
Allée funéraire n° 2, som låg 50 meter bort, existerar inte längre. Allée funéraire n° 3, som nämns i gamla beskrivningar som liggande nära den första, kan idag vara dold under skogens täcke. För entusiaster av arkitektur- och designhistoria fungerar Allées Funéaires de Lumé nu som ett av de sista kvarvarande exemplen på regionens allotment-garde-rörelse.
Källor: Wikipedia, OpenStreetMap, Wikidata
Skriven av Nicolo Ciampini
Diskutera detta med författaren och andra
Inga kommentarer än. Bli först med att starta samtalet.