Huset hos Vettii i Pompeji är uppkallat efter två framgångsrika frigivna, Aulus Vettius Conviva och Aulus Vettius Restitutus, och uppvisar en intressant blandning av palatsliknande prakt och hemtrevlig intimitet - vilket gett det namnet hus istället för villa. Domusen sträcker sig över en hel stadsblock och är indelad i fem huvudsektioner: ett stort atrium, ett mindre atrium, en stor peristyl, en mindre peristyl och en butik. Detta ståtliga hus har en stor trädgård samt huvudsakliga bostäder och tjänsteförhållanden.
Tjänsteförhållandena, som är centrerade kring det mindre atriet, är där de lägre stående bodde, medan de huvudsakliga boende vistade nära det större atriet. Huset kan nås via Vicolo dei Vettii på den östra fasaden, som har fem små fönster, medan den södra fasaden har två smala fönster och den västra har ett. Det mindre atriet är omgivet av fyra rum som misstänks ha använts som tjänsteförråd och förvaring. En kök ligger i närheten, tillsammans med ett cubiculum för kocken och ett impluvium.
En trappa stod en gång i det sydöstra hörnet av det mindre atriet, även om övervåningen inte längre finns kvar. Butiken, eller taberna, har en stor port för dragnithästar och intill ligger en kammare och en toalett. Ovanför den stora peristylen finns två triclinia, en oecus och två förråd. Huset är prytt med ett stort urval av freskmålningar i den pompejanska fjärde stilen. Tolv paneler har bevarats i huset hos Vettii och föreställer mytologiska scener som skildrar teman om gudomlig belöning och straff.
En fängslande målning illustrerar kraften hos Jupiter (Zeus) och hans söner som upprätthållare av världsordningen. Ixion, som förrått Zeus, straffas i en scen på den norra tricliniums östvägg; Ixion är bunden vid ett hjul med Hermes i förgrunden, Hephaistos bakom hjulet och Hera tronad till höger, hållande i ett långt gyllene scepter och en purpurröd krona. Iris, Heras budbärare, sträcker ut sin arm för att förmedla Ixions straff till Hera. Utöver dessa tolv mytologiska målningar finns många andra verk utställda i Casa dei Vettii, bland annat två skildringar av Priapos, den grekiske fruktbarhetsguden.
Källor: Wikipedia, OpenStreetMap, Wikidata, Wikimedia Commons
Skriven av Nicolo Ciampini
Diskutera detta med författaren och andra
Inga kommentarer än. Bli först med att starta samtalet.