Senoji Įpiltis piliakalnis, även känt som Senajos Įpilties, ligger avskilt i ett dolt hörn av det historiska Savvaldybe-territoriet i Kretingos rajono, nära Laukžemė-vägen. Som en av Litauens mest spännande bergförsvarsanläggningar i Žemaitijos ligger den på höjd vid en gammal vattenkälla. Innan kullen blev en boplats huserade den en grotta och en tunnel, kända som Karių kapeliai eller Maro kapeliai, dolda i dess norra sluttning nära den heliga källan.
Bergförsvarsanläggningen och boplatsen har en koppling till Marijos kalnelis piliakalnis. Försvarsanläggningen är strategiskt placerad på en hög höjd, omgiven av en vallgrav som sträcker sig från dess norra, östra och söstra sluttningar. Vallgraven är 6 – 10 meter hög. Den ovala kullen, med en diameter på 60 × 40 meter, är inramad av en ring av höga stenar, medan dess inre del, som når en höjd på 8 – 10 meter och sträcker sig 36 – 40 meter i bredd, pryds av skulpturen ’Kuršis’ av Raimundas Puškorius.
Försvarsanläggningen avtäckades i utgrävningar mellan 1933 och 1934, som täckte ett område på 1000 m². I dessa utgrävningar upptäcktes en tunnel, 8 meter lång, 3 meter bred och 1,8 meter hög, utrustad med stenpelare och stalaktiter. Namnet på försvarsanläggningen dök upp för första gången år 750 e.Kr. År 2007 installerades en skulptural komposition med titeln 'Alka' i närheten, skapad av Ieva Vasauskienė och Alfredas Gytis Tiškus. En informationsskylt står nu intill anläggningen.
Försvarsanläggningen dök upp i arkeologisk litteratur för första gången år 1899. Senoji Įpiltis piliakalnis var bebodd från 100-talet f.Kr. till 1200-talet e.Kr. Från 1000-talet fungerade Senoji Įpiltis som en befäst boplats. Försvarsanläggningen nämns i ett dokument av kurrisk biskop Heinrich år 1253 e.Kr. och är nära kopplad till Livlandske orden början av erövringen av Kuriska nesen. Försvarsanläggningen eröhrades av korsriddarna år 1263 e.Kr. och förstördes slutligen. Kullen byggdes sedan upp igen under 1700-talet under byhövdingen Seniony styre.
Källor: Wikipedia, OpenStreetMap, Wikidata, Wikimedia Commons
Skriven av Nicolo Ciampini
Diskutera detta med författaren och andra
Inga kommentarer än. Bli först med att starta samtalet.