Renässansfästning: Malmöhus slott

Renässansfästning: Malmöhus slott

En fästning från 1500-talet som stått emot tidens tand, gamla feoder och till och med en drottning.

Malmöhus slott, som reser sig ståtligt på Slottsholmen i Sverige, är mer än bara en historisk plats. Det är det äldsta bevarade renässansslottet i Norden, en titel det förtjänat genom sex sekler av historia. Slottet byggdes mellan 1526 och 1539 och tålmodigt uthärdade tidens tand, krig och politiska intriger för att bli ett minnesmärke över grundarens vision och motståndskraft. <br> <br> År 1429 införde Erik av Pommern Öresundstullen, en avgift på alla främmande fartyg som passerade sundet.

För att stärka sitt grepp om regionen byggde han flera befästningar, däribland Malmös fästning, föregångaren till Malmöhus, vars konstruktion påbörjades 1434. <br> <br> Ett decennium senare beordrade Fredrik I byggandet av ett nytt slott, där Albert Jepsen Ravensberg ledde arbetet. Bygget tog fyra år och kostade hela 5 690 mark. Under denna period restes huvudbyggnaden och innergården tog form. En tre våningar hög port byggdes kring gården, och ingången flyttades för att möjliggöra tillägget av en västra förborg.

<br> <br> Men slottets historia är inte bara en berättelse om sten och murbruk. År 1568 fängslades James Hepburn, 4:e earl av Bothwell, Mary Stuartas tredje make, på Malmöhus i fem år innan han fördes till Danmark. <br> <br> Under den tidiga svenska perioden användes slottet av landshövdingarna fram till dess att det överlämnades till Fängelseväsendet 1822. År 1828 öppnades Malmö Arbetsanstalt i dess salar, vilket gjorde det till Sveriges största och modernaste fängelse.

<br> <br> Slottet genomgick en restaurering 1928, vilket ger besökare en inblick i hur det såg ut under 1500- och 1600-talen. Idag rymmer det Malmö Museer och Malmökonsthallen. <br> <br> Malmöhus är mer än bara en historisk plats; det är ett levande bevis på grundares uppfinningsrikedom och uthållighet, på murarnas styrka och den invecklade historia som vilar inom dess gårdar.

Källor: Wikipedia, OpenStreetMap, Wikidata, Wikimedia Commons

Skriven av Nik Frost

Diskutera detta med författaren och andra

Inga kommentarer än. Bli först med att starta samtalet.