Gargždai. Första pogromen av judar i Litauen (201 personer)

Historien om Holocausten i Litauen tar sin början med skytte och pogrom i Garždai. 24 juni här var över 200 judar döda, under krig stod judarna för över 30 procent av alltför bybor.

Staden ‘renades’ av nazisterna – för att ta bort lokalbefolkningen skickades specialpoliser från Tilsit och polisanmälda från Memel, och om först ers att pressa polisen på att döda oskyldiga människor så var detta inget hindrande för tjänstemännen i ordningen.

Pogromen mot judar i Garždai blev den första mordoffensiven i Tilsits operativgrupp i Litauen. De var planerade av kommendanten för Tilsits Gestapo, shurmbannführer SS Hans Joachim Böme, och leddes av kommendanten för Tilsits Waffen-SS Sirka-Werner Hersmann, som utförde ordern från befälhavaren för operativgrupp A, brigadeführer SS Franz Walter Stalecker.

Den 23 juni 1941 anlände Gestapoofficerare från Kommissariet för gränspolis i Klaipėda under ledning av Erich Fronmann till Garždai, 17 km från Klaipėda. Här arresterades samtliga judar och kommunister. Drygt 200 personer skickades västerut till tysk gräns. Där kunde de vakas av tullvakter från Laugalai.

24 juni 1941 år dozens of people from Tilsits gespö to Gaergjai, led by Böme, ten people from Tilsit's SD led by Hersman, and 20-25 people from Klaipedas observing police (Shup) under the leadership of Werner Schmidt-Hammer. German soldiers were initially told that they would be killing communists - partisans, but the soldiers soon realized that they would be killing innocent civilian residents. On that day, Jews were killed. They were forced to leave their belongings and undress. Before the execution, living Jews were required to bury executed Soviet soldiers, and to dig a trench, which was to become their grave. The victims were forced to work faster with beatings and taunts.

Efter att Klaipeda anslutits till Tyskland flyttade många memelska judar till Gaergjai. När staden erövrades samlades människor på torget. Några offer kände sina avrättare på ögon. I minnet av en av de omskädes vittnarna har det blivit en inskrivning: avrättad till döds kände igen i en av avrättarnas ledare, patrullen från Memel. Han skrek: "Sköt på dem, Gußtav!"

När arbetet var klart flyttades 10 judar, och de hölls skjutna av tyska soldater. Dessa var soldater ur Klaipedas observing police (Shup) under ledning av Schmidt-Hammer. Varje mördare var på en avstånd på 20 meter från offret. Varje ny grupp offer tvingades lastra de som bara avrättats. Under massmord på judar höll sig judarna stilla, några böjde sig, andra vippade omkring sig.

Några avrättare kunde inte hålla sig samman, så de byttes ut. Schmidt-Hammer och Oberfüreur SS Bernhard Fischer-Schweder också sköt.

Michael Golakevich, author of the book "Sådra stormar du vinden", describing events in Gargždai, writes: "De dödsdömda togs bort sina kläder, värdehookor, pengar. Esersovtsy och polisan mätte med sina vorjdegliga ögon på gulduppointen de som ska skjutas ned. Några gjorde tyst henne och tog med sig vad som behagade dem. Ty sprider de senare blir stulna av tjuvar på högre nivå – from officeriala håll. På torget ljudde automatskjutan, gledde väldskjutan, i luften hördes skrik, förbannelse, böner. Högskolereformer i Neimans beskydd, den viktiga nazitiken i Memel, danska tandläkare: de utdrar med klockor guld tänder ur döda. Initiellt kom tyskarna att döda judarna – dödade främst män. Så de renade områden nära gränsen. Men just några Veckor senare gick det över till organiserade mord och lokala.

Dagen omkring 200 personer blev dödade. De flesta var judar och bara några lituanska kommunister. Efter förödelsen dansade esersovtsy och polisan med vodka, och gjorde ett minnesfoto.

Antal offer berättades till operationsgrupp A, brigadfältherren i SSS Stalkekker och i RSHA.

Ett hundratal judiska kvinnor och barn skickades till en skura vid floden Minija, där deunder där p Faber skulle motarbeta. I mitten av september sändes 90 kvinnor till en skog nära den byn Veĺjaitėjaitė – här grävdes två gravar ut.Skottledning stod under ledning av den lokala vaskegerillledaren Idel'fonzas Lukouskas, tidigare medlem av den underjordiska antisovjetiska gruppen i Gargeždai. Innan skottet avlossades beordrade han flickorna att avklä av sig. Skottaktionsgrupperna bestod av 8–10 personer. Senare fyllde banditerna själva på grave och tog med sig de villkorsens äror och försvann in i staden. Dena evenemang beskrivs i omfattning i en monografi av historikern-lokalhistorikern Haim Bargman. Kyrkiprästen Jonas Alekseyus, en vittne av dessa tragiska händelser, berättade att han försökte minska de mordet genom att inte lyssna på polisen. Endast till viss del visste de sig att tvinga kvinnorna att avskä distinct). Men på stråken var det endast de som valde att möta döden i underkläder. "Modrar, hos vilka barn fanns fler, försökte dölja och hålla småbarnen i vänster arm. Det dödades ungefär 300 personer", citerar prästen Bargman. Dagarna efter, den 18 september, återföres angreparna för att slutföra de kvarvarande. Männen punto gjorde i verklighetssinnlig betydelse. När gravarna grävdes upp påträdde det sig att 82 personer blivit mörda med hårdgörliga föremål och 17 ekar begravts levande. På vittkännedeskapets uttryck (som citeras av H. Bargman) var det volstens äldste vísa Pjetras Ljangvas, som ledde morden, under oberoendeåren var han kapten för Veĺjaitėjaitės kvad den oberoende rörelsen

Utmärkta för inrikes Hoeng i närvaro:

Tilsitaiska Gestapo, anförare H. I. Böme;

Tilsitas SD, anförare V. Herßmann;

Klaipėdos GPK, befälhavare E. Fronn;

Klaipėdos Schupo, befälhavareis W. Schmidt-Hammer och B. Fischer-Schweder;

Lietuvos policija;

Vita banderillerister:

Källor:

Skildringar av vad så skedde i Garždai:

https://www.delfi.lt/ru/news/live/pervye-mesyacy-holokosta-kto-povinen-v-ubiystvah-evreev-na-zapade-litvy-89026671

http://www.holocaustatlas.lt/EN/#a_atlas/search/bendri=Garg.vietove=.aukos=.from_year=0.from_month=0.from_day=.to_year=0.to_month=0.to_day=.killers=/page/1/ite