Båhus fästning uppfördes 1308 av kung Haakon V Magnuson och fungerade som en strategisk fästning med utsikt över floden som utgör en naturlig vallgrav runt den. Som ett medeltida slott var fästningen en central del av Norges försvarsstrategi mot Sverige, då Bohuslän vid denna tid var norskt territorium. Genom att ligga 40 meter högt på en klippa har fästningen full kontroll över det omgivande området, vilket gjorde anfallen mycket svåra. Det område som skulle försvaras var litet, endast 250 x 150 meter, så det krävdes inte en stor försvarsstyrka.
Fästningen har en sammanhängande yttre mur som är 3 meter tjock vid basen och varierar i höjd mellan 8,5 och 13,5 meter beroende på terrängen. Den har fyra rektangulära hörntorn, ett murstadstorn i den östra änden och ett porttorn med bro i mitten av västsidan. Fästningen inkluderar även säkra valvpositioner, varav några är uthuggna direkt ur berget. År 1450 hade fästningen en ungefär rektangulär form. Båhus var Norges starkaste fästning och den attackerades eller belägrades 14 gånger, men togs aldrig.
Källor: Wikipedia, OpenStreetMap, Wikidata, Wikimedia Commons
Skriven av Nik Frost
Diskutera detta med författaren och andra
Inga kommentarer än. Bli först med att starta samtalet.