Följ motorvägen en bit norrut så kommer du att snubbla över en bit historia - närmare bestämt McIntosh Sugarworks. Ruinerna, som grundades av John McIntosh under sent 1820-tal, är som en gammal dam som vilar mellan det moderna och det nostalgiska. Med hela 200 år på backen ligger bruket bara en stenkast från dagens stressiga liv och erbjuder en inblick i regionens förflutna. Du hittar denna tidsresa på 3600 Charlie Smith Sr Highway, nära den charmiga St Marys i Georgia.
Men se upp så att dess nuvarande skick inte lurar dig. Detta var inte bara ett värdelöst projekt; det var en kraftkälla, driven inte av ånga utan av arbetskraftens svett och kraften från hammarlöparverk och stenar. Hela förädlingskedjan ägde rum under ett och samma tak, sträckande sig från ena till andra änden: malning, kokning och omvandling av juice till socker. Allt finns kvar för dig att skåda. Thomas Spalding erbjöd sin bruksdesign till McIntosh före 1825, och John Hamilton Couper ansåg att bruket redan producerade sötman vid 1829.
Nu är det dags att bemöta en vanlig myt - dessa 'tabby ruins' har aldrig varit förknippade med en gammal spansk mission. Allt började under kriget 1812 när John Houstoun McIntosh bosatte sig i Camden County, Georgia. Efter hans död 1836 såldes hans gods, New Canaan, till Caroline Hallowes 1840. Hallowes döpte om det till Bollingbrook, och det förblev i familjens händer fram till efter det amerikanska inbördeskriget. Under kriget började den uthållige överstelöjtenten Hallowes odla sockerrör och fortsatte brukets tradition att producera stora mängder av pilörtsstärkelse.
Källor: Wikipedia, OpenStreetMap, Wikidata, Wikimedia Commons
Skriven av Friendly Jane
Diskutera detta med författaren och andra
Inga kommentarer än. Bli först med att starta samtalet.