Pariskanonens plats (första världskriget): Ett psykologiskt vapen mot Paris

Pariskanonens plats (första världskriget): Ett psykologiskt vapen mot Paris

Parisborna hörde för första gången Pariskanonen avfyras och trodde felaktigt att det var en Zeppelin.

Pariskanonen (tyska: Paris-Geschütz / Pariser Kanone) var en typ av tysk långdistansbelägringskanon som användes för att bombardera Paris under första världskriget. När pariserna hörde de märkliga, högljudda smällarna trodde de felaktigt att det rörde sig om en Zeppelin. Men de hade fel. Det som faktiskt bombarderade Paris var Pariskanonen, även känd som "Kaiser Wilhelm-kanonen" - ett psykologiskt vapen som syftade till att bryta parisernas moral snarare än att förstöra själva staden.

Även om de berömda kanonTillverkarna i familjen Krupp producerade Pariskanonerna var de inte en stor framgång - betalningen var liten, loppet krävde frekvent utbyte och kanonernas precision var endast tillräcklig för mål i storlek av en stad. Pariskanonen var omgiven av flera batterier med standardartilleri från armén. Den avfyrades från en nord-sydlig axel från Crépy-en-Laon. Professor von Eberhardt utförde beräkningarna för Pariskanonens avfyrning.

Kanonen var kapabel att avfyra en 106 kg tung gran med en räckvidd på 130 kilometer och en maximal höjd på 42,3 km - den högsta höjden som nåtts av en mänskligt tillverkad projektil fram till det första framgångsrika V-2-testflyget i oktober 1942. Vid början av sin 182 sekunder långa flygtid nådde varje gran från Pariskanonen en hastighet på 1 640 m/s (5 904 km/h). Pariskanonens lopp var 37 meter långt. Loppets förlängning var avsedd att förbättra precisionen och minska spridningen.

Pariskanonens lopp var avstött och monterat på en speciell vagn som kunde transporteras på järnväg. Pariskanonen i Crépy manövrerades av en besättning på 80 sjömän från den kejserliga flottan, under ledning av viceamiral Maximilian Rogge.

Källor: Wikipedia, OpenStreetMap, Wikidata, Wikimedia Commons

Skriven av Nicolo Ciampini

Diskutera detta med författaren och andra

Inga kommentarer än. Bli först med att starta samtalet.