Inuti i denna franska kapell strålar ett ensamt relikium, dess antika skandinaviska skrift knappt synlig för det mänskliga ögat. Inristat på dess kant finns en fyrradig runinskikt som påminner om en sexton sekler gammal berättelse och ger liv åt namnet Chapelle du Rosaire. Den engelska översättningen vibrerar som en besvärjelse: 'Må vår fru av Rosenkransen hedras i minnet - medan solen fortsätter att gå upp och gräset fortsätter att växa, må detta kapell minnas som La Chapelle du Rosaire.
Denna sten, graverad 1734 under den franska kolonialtiden, består likt sin skapare och når långt bortom sin storhetstid. Denna plats bär gårdagens börda, tung av berättelser och historia. Idag återstår endast rester av byn som en gång omgav den; dess gamla runteater vilar nu i kyrkan i den intilliggande byn. Pausa ett ögonblick och föreställ dig gestalt av Barbe Payet, den kreolmulattiska kvinnan, som står här i den franska kolonialismens sista stora storhetstid och yttrar de ord som än idag ger denna plats dess namn.
Källor: Wikipedia, OpenStreetMap, Wikidata, Wikimedia Commons
Skriven av Mutabor
Diskutera detta med författaren och andra
Inga kommentarer än. Bli först med att starta samtalet.