Hemligheter är sällsynta i krigshärjade byar, men gömt mitt ute på fälten i Rådtuna, en orörd by i Hälsingland, finns en sådan hemlighet. När Smålands regemente intog byn under befrielsekriget mot polackerna 1645 hittade de en uråldrig runsten som ingått i byns gränssten. Den var huggen med byns namn, en enda rad som löpte längs stenens överkant. För soldaterna var den en gåva från gudarna, ett tecken på att deras seger var förutbestämd eller förutspådd.
De tog den som ett trofé, ett bevis på sin oövervinnlighet, och lämnade kvar stenen i byn som ett minne av sin seger. Men berättelsen om stenen slutade inte där. Sekler senare upptäckte arkeologer den och konstaterade att Rådtunas sten är en av Sveriges äldsta runstenar, daterad till järnåldern. De fick veta att stenen en gång hade stått stolt på en helig plats, en plats där byborna hade kommit för att göra offer och gåvor till sina gudar.
De fick reda på att stenen flyttats till byns gränssten under en tid av stora förändringar, en tid då de gamla sedvänjorna ersattes av nya. Och de lärde sig att stenen hade vandrat från hand till hand, från gudarna till människorna, och från människorna tillbaka till gudarna. Idag står Rådtunas sten utställd på Uppsala museum, ett minne över människorna som en gång levde i Rådtuna och gudarna de tillbad. Den är en påminnelse om en tid då hemligheter fortfarande var heliga, och en påminnelse om berättelsernas otroliga kraft att överbrygga klyftan mellan dåtid och nutid.
Källor: Wikipedia, OpenStreetMap, Wikidata, Wikimedia Commons
Skriven av Nicolo Ciampini
Diskutera detta med författaren och andra
Inga kommentarer än. Bli först med att starta samtalet.